Brännskador, spräckta trumhinnor, brända hornhinnor, inandning av giftiga gaser och flygande metalldelar. För den som råkar stå i närheten, upplevs en ljusbågsolycka som en explosion.

Ljusbåge står bakom nära en tredjedel (31,8 %) av de elolyckor som medfört sjukskrivning av elyrkespersoner under 2000-talet*. Trots detta är ljusbågsfaran förvånansvärt okänd, även i energibranschen. Många företag saknar skarpa skyddsåtgärder.

Vad är en ljusbåge?

Det ser ut som att en blixt slår ut från den elektriska utrustningen. När spänningen i utrustningen joniserat luften så att den blir elektriskt ledande, kan kraftig elektrisk urladdning uppstå.

Oftast är kortslutning den utlösande faktorn. Orsaken kan vara ett tekniskt fel, men i de flesta fall ligger en mänsklig felhandling bakom.

Enorma mängder energi frigörs i form av värme, ljus, ljud och tryckvåg. Exempelvis kan fast koppar utvidga sig 67 000 gånger när metallen i en explosion omvandlas från fast form till gas. Temperaturen kan komma upp i 10–20 tusen grader.

Självklart ska personal kunna arbeta i anläggningen utan att riskera att få men för livet. Samtidigt finns en risk för företaget att en ljusbågsolycka ska resultera i åtal, skadat rykte och skadestånds-anspråk. Även en mindre ljusbågshändelse kan leda till skador på elnätet, avbrottstid, förlust av produktion och kostnader för sanering, utbyte etcetera.

Lagstiftningen berör både anläggningsinnehavare och arbetsgivare. Innehavaren ansvarar för att anläggningen är säker att vistas vid, arbetsgivaren är skyldig att se till att medarbetarna känner till riskerna och har rätt skyddsutrustning.

Vår metod är beprövad. Den har finslipats efterhand med stöd av erfarenheterna från tidigare uppdrag.

Vad som är rätt åtgärder behöver bedömas från fall till fall. Med beräkningar som underlag föreslår vi åtgärder och ser till att dessa blir implementerade.

• medarbetarna förstår ljusbågsfaran och kan hantera den i vardagen
• ingen risk bedöms som hanterad förrän åtgärden ger effekt.